Servicehusanomali

”Jag sitter på balkongen och solar mig mitt på dagen och så hoppar en man över balkongräcket. Han pratar inte finska, inte svenska och inte engelska. Han visar en lapp där det står att han säljer någonting. Där står han rakt framför mig där jag sitte på balkongen. Jag känner mig osäker och går in i lägenheten och då följer han efter mig. Inne på golvet brer han ut sina saker som han vill sälja mig. Han visar mig de finaste sakerna och vill att jag köper en klocka. Han är så vänlig. Så börjar han massera mina ben. Jag köper en klocka av honom för tjugo euro och så försvinner han ut genom min vanliga ytterdörr till korridoren och jag blir där inne med klockan. Jag ställer den på mitt nattduksbord. – Mannen såg välvårdad ut, var muskulös och trevlig. Han tog inte något från bostaden. Har jag gjort något fel? Får man hoppa över balkongräcket? Min dotter tyckte att jag borde anmäla det här fallet.”
Den här historien fick jag höra nyligen, en vecka efter att det hade hänt.
Har det hänt något fel?
Gränsen mellan inkräktare och överraskningsgäst kan vara hårfin. I det här fallet har flera saker gått snett om man ser ur en utomståendes synvinkel: hopp över balkongräcke och att gå in i en bostad utan att vara inbjuden fyller kriterierna för att inkräkta på en annan persons integritet. Att också börja röra vid någon fysiskt verkar också konstigt. Och att utnyttja en person för att börja sälja något? Vad är sant och vad är falskt?
Det är inte lätt att reda ut.
1. Säkerhetskameror är till stor hjälp. Och visst, jag hittade personen på säkerhetskamerans bild. Det är inte brottsligt att ringa på ytterdörren och då får invånaren välja om man öppnar eller låter bli att öppna. Invånaren ska inte öppna till främmande. MEN: Det är inte tillåtet att klättra över balkongräcket.
2. Hur är det med varan? Har invånaren köpt något som inkräktaren har sålt? Javisst, klockan fanns på nattduksbordet. Invånare borde inte köpa något av den som tränger sig på, eftersom sannolikheten att försäljaren kommer på nytt är stor. Endast om en dörrknackare är förbjuden att komma och ändå försöker komma in är det ett brott eller om någon kommer in under omänskliga tider, exempelvis klockan 22-06.
Vad har gått fel och hur kan man förhindra det? Invånaren hade suttit i solen på balkongen och kanske känt sig ensam, och så kommer en yngling och delar med sig av sin tid, kanske man tänker. Han närmar sig henne på ett felaktigt sätt, eftersom det är brottsligt att hoppa över balkongräcket. Inte heller ringde invånarens inre alarmklocka, eftersom invånaren inte ringde på säkerhetsalarm, då personal skulle vara på plats inom fem minuter. Eller kom invånaren bara inte att tänka på det? Det är inte brottsligt att sälja något på ett servicehem, eftersom de som bor där har sin rättsförmåga kvar.
Ändå är det inte meningen att en helt främmande människa ska komma till serviehusets invånare så som denna karl gjorde, hoppande över balkongräcket.
Åter en gång ska man påpeka att man inte ska köpa av främmande inkräktare och genast då någon tränger sig på ringa på polis, trycka på säkerhetsalarm och gärna ta ett fotografi av den som har betett sig konstigt på något sätt.
Det är klart att en polisanmälan gjordes i det här fallet. En vecka för sent. Det är ändå aldrig för sent att alltid påpeka om att vara försiktig, inte öppna dörren för främlingar och inte köpa något av inkräktare.
Veronica Fellman,
verksamhetsledare,
Servicehusstiftelsen i Sibbo